Hjälpmedel - om sjömän

Föräldrar Soldater

Sjömän

Domböcker Dödsorsaker


Sjömanshusarkiv

Av Kjell-Ove Persson, Landsarkivet i Lund


När man läser i husförhörslängder eller församlingsböcker ser man ofta, särskilt i längder från församlingar som ligger nära havet, anteckningar om sjömän eller att någon "vistats till sjöss," "på sjöresa" etc. Hur många sjömän det gäller kan man få en uppfattning om med hjälp av antalet inskrivna vid sjömanshusen:

1884           30 325
1899           29 984
1916           43 669
1917           48 875

Hur ska man göra för att få fram uppgifter om sjömän?

Med föreliggande uppsats vill jag ge en orientering om sjömanshusen och några olika handlingar i deras arkiv som har betydelse vid efterforskningar av sjömän.

Sjömanshusen hade flera arbetsuppgifter utöver att föra förteckningar över och mönstra sjömän ( t.ex. arbetsförmedlings- och understödsverksamhet och fartygsmatrikelföring - fartygsregistreringen centraliserades 1892 till kommerskollegium). Dessa andra uppgifter kommer jag att gå närmare in på i ett annat sammanhang.

Sjömanshusen och deras distrikt

Sjömanshusinstitutionen har sitt ursprung i "Kongl. Maj:ts Nådige Reglemente hwarefter coopvaerdie- Skeppare och Skeppsfolk hawfa sig at rätta." 1748-03-30 stadgades det bl a att - till beredande av understöd åt gamla sjömän - skulle inrättas ett sjömanshus i Stockholm. Samma år inrättades Stockholms sjömanshus. Det hade hela riket som arbetsområde. Efter en anhållan från Göteborg fick genom Kungl. förklaring 1752 - 08-04 Göteborg och övriga stapelstäder som ville inrätta sjömanshus rätt att disponera de på orten inflytande sjömanshusmedlen för understödsverksamhet bland ortens eget sjöfolk. 1753 inrättades sjömanshuset i Göteborg och det blev så småningom regel att varje stapelstad skulle ha sitt sjömanshus . Sjömanshusen fick efter hand vidgade arbetsuppgifter. Från att ursprungligen ha varit en sjuk - och understödskassa åt sjöfolket, kom sjömanshusen att utöva en viss del av statens kontrollerade verksamhet ( se bl a kapitlen inskrivningsregistren och på - och avmönstringsliggare).1796 hade 38 stapelstäder (därav flera i Finland) egna sjömanshus.

Någon skyldighet att inrätta sjömanshus fanns dock inte förrän 1864 då kommerskollegium ålades att föranstalta om inrättande av sådana i de nio stapelstäder som då ännu saknade sådant.

1870-03-04 (1) med giltighet från 1871-01-01, intogs en bestämmelse i det nya sjömanshusreglementet att det skulle finnas ett sjömanshus i varje stapelstad, och därmed upphävdes 1748 års reglemente.1871-03-10 (2) förordnade Kungl Maj:t om distrikten för de särskilda sjömanshusen i riket.

Senare uppgifter om vilka områden sjömanshhusen skulle omfatta finner man i kommerskollegii författningssamling (serie A) samt i Kungl. sjöfartsstyrelsens meddelanden (allmänna serien). 1911 -07-13 (3) ( med giltighet från 1912-01-01) kom en ny förordning angående sjömanshusen i riket samt sjöfolks på och avmönstring m. m varvid 1870 sjömansreglemente upphävdes. Förordningen innebar bl a att Kungl Maj:t fick rätt att bestämma var sjömanshusen skulle finnas. Kungl Maj:t beslöt 1938-06-17 om indragning av 17av 47 sjömanshus fr o m 1939- 07-01, eftersom man ansåg att det fanns för många sjömanshus

1939-06-09 (4) (med giltighet från 1939-07-01) kom en ny kungörelse angående sjömanshusen i riket samt sjömäns på och av mönstring m. m som upphävde 1911 års förordning. Enligt beslut av 1960 års riksdag upphörde de 30 dåvarande sjömanshusen med sin verksamhet 1961-06-30. De ersattes av 20 statliga organ som fortfarande kallas sjömanshus.

1961-04-14 (5) (med giltighet från 1961-07-01) utfärdades en ny förordning om registrering och mönstring av sjömän.1967 ändrades antalet sjömanshus till 16. De fyra sjömänshus som då drogs in låg inte inom landsarkivets i Lund distrikt.

Enligt Kungl Maj:ts beslut 1969-12-05 (6) upphörde sjömanshusen med sin verksamhet vid utgången av år 1969. Sjömanshusens arbetsuppgifter hade den 1juli 1961övertagits av 20 privata sjömanshusstiftelser (vilka i sin tur upphörde 1973 (7) och statliga sjömansnämnder (de 11 lokala sjömansnämnderna upphörde 1969-06- 30), samt 1969 07- 01 av sjömansförmedlingarna och sjömansregistret.

Den senare förändringen innebar att arbetsmarknadsstyrelsen efter 1969-06-30 utsåg mönstringsförrättare inom riket efter samråd med sjöfartsverket. Numera (1987) utser sjöfartsverket ensamt mönstringsförrättare.

Vika sjömanshusarkiv finns i landsarkivet?

I landsarkivet i Lund förvaras 14 sjömanshusarkiv. Uppställningen nedan redogör för vilka sjömanshus som finns, samt (i de flesta fall) under vilken tid dessa existerat:

Falkenberg 1866 - 1939 Malmö 1755 - 1969
Halmstad 1790 - 1961 Ronneby 1883 - 1939
Helsingborg 1862 - 1969 Simrishamn 1871 - 1939(8)
Karlshamn 1774 - 1969 Sölvesborg 1864 - 1961
Karlskrona 1753 - 1961 Trelleborg 1868 - 1961
Kristianstad 1754 - 1961 Varberg 1817 - 1939(9)
Landskrona 1864 - 1969 Ystad 1801 - 1961(10)

Inskrivningsregistren

I inskrivningsregistret (11) (normalregistret) noterades inskrivningsår, dag, nummer, vederbörandes namn, födelsedata (ibland även föräldrarnas namn), kyrkobokföringsort etc. Inskrivningsnumret följde sjömannen till dess att han avfördes ur registret (i vissa fall fick sjömannen nytt nummer vid omläggning av registren).

Vid varje mönstring gjorde man i inskrivningsregistret en hänvisning till andra handlingar som ger närmare besked om själva anställningen.

En kolumn brukar innehålla uppgifter om tjänstgöring där man på- eller avmönstrat inom det egna distriktet. De siffror som brukar finnas i denna kolumn ( vanligtvis år och uppslagsnummer) hänvisningar till på - och avmönstringsliggarna (12). (Se vidare under denna rubrik.) En kolumn brukar innehålla uppgifter om tjänstgöring där man på - och / eller avmönstrat inom annat sjömanshusdistrikt, eller där på - och /eller avmönstring skett vid konsulat.De siffror som brukar finnas i denna kolumn (vanligtvis år och uppslagsnummer) är hänvisningar till rapporter om mönstringar vid andra sjömanshus och konsulat (13). (Se vidare under denna rubrik.)

Genom att kombinera de uppgifter man får fram i på- och avmönstringsliggarna vid det egna sjömanshuset och rapporterna (meddelandena) om mönstring vid andra sjömanshus och konsulat kan man få fram uppgifter om sjömannens sjöresor.

I 1870 års sjömanshusreglemente fastställdes ett formulär för ovan nämnda inskrivningsregister. I reglementet finns bl a närmare bestämmelser om vem som skulle införas i inskrivningsregistret.

I de flesta fall jag undersökt har sjömännen skrivits in vid det sjömanshus inom vars distrikt de första gången påmönstrat oberoende av kyrkobokföringsort. Flera skåningar finns därför inskrivna vid sjömanshuset i Stockholm.

Kvinnor blev ej inskrivna vid sjömanshusen före 1934. För tiden dessförinnan är enda möjligheten att få uppgifter om dessa att söka i äldre sjömansrullor, eftersom det är enda stället där de blev antecknade. Inskrivningsregistersystemet behölls till 1939, då det ersattes av ett kortsystem med s k huvudkort.

Inskrivningsregistret från 1939 skulle i princip omfatta alla svenska som var anställda ombord och yrkesverksamma i svensk handelssjöfart. Till denna yrkeskår räknade man till en början inte dem, som var sysselsatta på fartyg i svensk inre fart.

Eftersom registren skulle omfatta svenska sjömän finns utländska sjömän som seglade i svenska handelsflottan före 1962 oftast inte upptagna. Den enda möjligheten att få uppgifter om dessa är att söka i äldre sjömansrullor, eftersom det är det enda stället där de blev antecknade.

Inskrivningsregistret skulle granskas av sjömanshuset en gång om året. Då avfördes de som inte längre ansågs vara sjöfarande. Däremellan förekom avregistrering t ex vid dödsfall eller när sjömannen anmält att han lämnat yrket. Huvudkorten togs vid avregistreringen ut ur inskrivningsregistret och sorterades in i ett särskilt register över avförda, det s k arkivregistret. Flera avregistrerade tog åter anställning till sjöss. Deras huvudkort togs då ur arkivregistret och placerades åter i inskrivningsregistret.

Var och en som tillhörde ett lokalt inskrivningsregister blev fr o m 1961 också registrerad hos sjöfartsstyrelsen i ett centralt register av referenskaraktär. Sjömanshusen och andra institutioner lämnade fortlöpande information till detta centrala register. Korten för dem som avregistrerats ur det centrala registret ( d v s 1961 - 1969) samlades i ett register. Detta register hade sin motsvarighet i de lokala arkivregistren vid sjömanshusen.

Den lokala registreringen vid sjömanshusen upphörde 1969 - 07- 01 och ersattes av en central registrering. Arbetsmarknadsstyrelsen utsågs till huvudman för det nya registret, som förlades till Göteborg i anslutning till sjömansförmedlingen därstädes under namnet sjömansregistret. Dit fördes också dåvarande sjöfartsstyrelsens centrala referensregister över svenska sjömän. Samtidigt överlämnades sjömanshusens huvudkort tillsammans med kopior av sjötjänstutdrag. Dessa arkivalier finns numera (1978) hos sjöfartsverket i Norrköping.

Om man önskar mönstringsuppgifter rörande svenska sjömän efter den 1juli 1939 kan man skriva eller ringa till sjöfartsverket, sjömansregistret, Box 739, 601 16 Norrköping. tel: 011/19 13 83. Huvudkorten är sorterade i personnummer ordning. Ange därför sjömannens födelsetid vid kontakt med sjömansregistret. Kopior av huvud orten expedieras.

Följande uppställning redogör för vilka register över fartygsbefälhavare och sjöfolk som förvaras i sjömanshusarkiven i Skåne, Halland och Blekinge ( Det kan finnas luckor i beståndet):

Registren är delvis mikrofilmade. Mikrokorten går att köpa genom Lunds Landsarkiv eller hyra genom SVAR (Svensk arkivinformation) i Ramsele.

Sjömansrullor (14)

1841- 03 - 01 (15) (med giltighet från 1841- 07- 01förordnade Kungl Maj:t vilka pass - och nationalitets handlingar som skulle finnas på svenska fartyg över 10 lästers dräktighet i utrikes fart. Bland dessa handlingar fanns sjömansrullan. Rullans utseende framgår av en bilaga till förordningen. Den kunde utfärdas av sjömanshusdirektionen i den stad varifrån fartyget avgick från lanthamn, av sjömanshusdirektionen i närmaste stad. Fanns det ej något sjömanshus fick magistraten utfärda rullan.

Sjömannsrullan innehåller uppgifter om fartyget och dess besättning (16).

Följande uppgifter finns om besättning (normalfallet):
Den mönstrandes namn ( i bland anges bara namnet med initialer) födelsetid och ort, kyrkobokföringsort , sjömanshus där vederbörande var inskriven samt registrering nummer på mönstringsnummer, påmönstringsort och tid, förhyrningstid, befattning ombord behörighetsbevis (i förekommande fall), löneuppgift, avmönstringsort och tid samt anledning, hyresavgift och slutligen den avmönstrades kvittens.

Sjömansrullorna medföljde fartyget och uppdaterades kontinuerligt. Dess giltighetstid var regel ett år. I vissa inskrivningsregister har en del uppgifter (hänvisningar) rörande sjömännens på- och avmönstring utelämnas. Då måste man kontrollera sjömansrullorna. Sjömansrullorna före 1900 kan vara spridda på många sjömanshus. En rulla utfärdad den 1 januari 1900 eller senare är förvarad i det sjömansarkiv inom vars distrikt fartyget varit hemmahörande vid rullans utfärdande.

Följande uppställning redogör för sjömansrullor i sjömanshusarkiven i Skåne, Halland och Blekinge (det kan finnas luckor i beståndet):

Falkenberg 1879 - 1934 Malmö 1869 - 1969
Halmstad 1872 - 1961 Ronneby 1900 - 1935
Helsingborg 1866 - 1969 Simrishamn 1873 - 1939
Karlshamn 1844 - 1964 Sölvesborg 1875 - 1960
Karlskrona 1868 - 1960 Trelleborg 1882 - 1961
Kristianstad 1879 - 1961 Varberg 1851 - 1911
Landskrona 1864 - 1969 Ystad 1882 - 1961

I vissa arkiv finns det alfabetiska register över sjömänsrullorna. Sådana kan även förekomma som bilagor till arkiv förteckningarna.

Manskapsförteckningarna (18) kan sägas sig vara en slags rulla för mindre fartyg. Fartyg om minst 20 bruttoregisterton skulle ha en manskapsförteckning om de ej hade sjömansrulla. Manskapsförteckningarna gällde bara för svenska farvatten. Skulle fartyg klareras ut måste de ha en sjömansrulla.

På- och avmönstringsliggarna

På - och av mönstringsliggarna upprättades i sjömanshusen. De omfattar främst uppgifter om mönstringar som gjorts inom det egna distriktet. De är mestadels förda fartygsvis i kronologisk ordning. Vissa mönstringsliggare har alfabetiska register. Ibland finns särskilda mönstringsliggare uppgjorda vid tullinspektion, tullkammare eller tullstation. Dessa förvaras också i sjömanshusarkiven.

1939 - 1961fördes samma uppgifter på de tidigare omnämnda huvudkorten som i mönstringsliggarna. Mönstringsliggarna upphörde att föras 1961-06-30.

Eftersom på- och avmönstringsliggarna är baserade på uppgifter ur sjömansrullorna kan uppgifter som finns i på- och avmönstringsliggarna även återfinnas i sjömansrullorna.. Man ska vara uppmärksam på att det ofta förekommer felaktiga uppgifter i dessa.

Inskrivningsregistrens hänvisningar till på - och avmönstringsliggarna (vanligtvis år och uppslagsnummer) gör att dessa normalt används för att få fram uppgifter om sjömännens sjöresor. Man kan gå direkt till sjömansrullorna för att få fram uppgifter om sjömännens sjöresor. Man kan gå direkt till sjömansrullorna för att få uppgifter om mönstringar m.m. rörande en viss person endast i de fall man vet att personen tjänstgjort på ett visst fartyg vid en viss tidpunkt. Med hjälp av anteckningarna i inskrivningsregistren måste man annars först gå omvägen via på- och avmönstringsliggarna innan man kan få fram premiär uppgifter ur sjömansrullorna.

Följande uppställning redogör för på- och avmönstringsliggarna i sjömansarkiven i Skåne, Halland och Blekinge (det kan finnas luckor i beståndet):

Falkenberg 1896 - 1939 Malmö på 1804 - (1962)
Halmstad 1807 - 1961          av 1831 - (1962)
Helsingborg 1862 - (1962) Ronneby 1883 - (1939)
Karlshamn 1780 - (1963) Simrishamn 1871 - 1939
Karlskrona 1871 - 1961 Sölvesborg 1864 - 1961
Kristianstad 1871 - 1961 Trelleborg 1868 - 1961
Landskrona 1864 - (1936) Varberg 1851 - 1939
Ystad 1848 - 1961

Rapporter (meddelanden) om mönstringar vid andra sjömanshus och konsulat

Innehåller uppgifter om på- och avmönstring av sjöfolk tillhörande annat sjömanshus. De sänds till det sjömanshus där den mönstrade sjömannen var inskriven.

När en sjömansrulla efter besättningens avmönstring, kommit sjömanshuset tillhanda, sändes dylika meddelanden till varje sjömanshus där upptagna sjömän var inskrivna.

När rapporterna kom in till sjömanshuset numrerades de i löpande följd och bands ofta in. De kallades rapportböcker. I inskrivningsregistren t o m 1939 - 06 - 30 finns en särskild kolumn med hänvisningar till dessa rapporter (19).

Följande uppställning redogör för vilka rapporter om mönstringar vid andra sjömanshus och konsulat, som förvaras i sjömanshusarkiven i Skåne, Halland Blekinge (det kan finnas luckor i beståndet).

Falkenberg 1877 - 1939 Malmö 1873 - 1962
Halmstad 1885 - 1961 Ronneby 1885 - 1939
Helsingborg 1871 - 1968 Simrishamn 1871 - 1939
Karlshamn 1878 - 1965 Sölvesborg 1871 - 1961
Karlskrona 1871 - 1961 Trelleborg 1871 - 1961
Kristianstad 1922 - 1961 Varberg 1871 - 1923
Landskrona 1871 - 1961 Ystad 1871- 1960

Sammanfattning

Vid eftersökningar av sjömän i sjömanshusens arkiv skall man starta med inskrivningregistren. Med hjälp av anteckningar i dessa registren kan man i de allra flesta fall genom en kombination av uppgifter i på- och avmönstringsliggarna vid det egna sjömanshuset och rapporterna (meddelandena) om mönstringar vid andra sjömanshus och konsulat skapa sig en föreställning om sjömännens sjöresor. Om man vill ha en mera fullständig bild skall man sedan undersöka sjömansrullorna för de aktuella fartygen.

Noter

Seriehänvisningar gäller sjömanshus inom Lunds landsarkivdistrikt

1 SFS 1870: 16
2 SFS 1871: 10
3 SFS 1911: 86
4 SFS 1939: 306
5 SFS 1961: 87
6 Prop 1969:138, SU 161, rskr 325, regleringsbrev 1969-12-05
7 Kungl brev 1972-05-05
8 Inrättades 1870 eller 1871. Handlingar finns från 1871
9 Handlingar finns från 1817
10 Tillkom någon gång 1748 - 1755. Handlingar finns från 1801
11 Serie D I d ( serie D I b när det gäller Varberg)
12 Vanligtvis serie D I a respektive D I b
13 Serie E X ( i Karlskrona E X a och E X b samt i Varberg E VII)
14 Serie E III (i visa fall är de uppdelade på E III a, E III b och E III c)
15 SFS 1841: 8
16 Närmare regler för rullans utfärdande mm framgår av förordningen
17 I vissa fall även rullor från 1968 - 1969
18 Serie E IV
19 Se ovan under kapitlet inskrivningsregistren