Tillbaka
Social kategori
Den långa tidsperioden som databasen spänner över innebär att informationen om yrke
och titel skiftar, dels beroende på samhällsförändringar över tid, dels beroende på vilka
uppgifter som har efterfrågats av myndigheterna. Flera av databasens yrken och titlar
har under perioden ändrat social status.
Tanken med klassificeringen i "Social kategori" är inte att presentera någon färdig
samhällsstatistik eller att klassificera från högst till lägst utan att ge alternativa
ingångar till ett mångfasetterat material. Som framgår av uppdelningen nedan så
innehåller yrkes- och titelfältet i DDSS flera olika typer av sociala kategorier såsom
samhällsstånd, utbildningsnivå, militär grad och till en viss mån även ställning i
hushållet. (Civilstånd går att söka på annat sätt i databasen. Därför har hustru och
änka inte tagits med som enskilda kategorier.) Hustrur, söner och döttrar utan eget yrke
eller titel finns med då de säger något om makens/faderns yrke.
Vissa yrkestitlar som kan ha olika betydelser har flyttats till övrigt. Så är
fallet med "konduktör", vilket kan vara både ett underbefäl, en arbetsledare vid en
större offentlig byggnad, samt en spårvägs- eller tågkonduktör. Givetvis går "konduktör"
att söka under yrkesklassificering.
I gruppen "Företagsledare/näringsidkare" finns allt ifrån marknadsknallar till
storföretagare. Vad som saknas i denna kategori är hantverkarmästarna, som under den
förindustriella tiden också var att räkna som näringsidkare. Dessa återfinns som en
egen grupp "mästare".
De hantverkare som saknar efterleden mästare finns att söka under gruppen
"hantverkare, konstnärer och yrkesarbetare". Orsaken till detta är att hantverkstitlarna
från skråsamhället har följt med in i industrisamhället vilket gör det svårt att skilja
en "näringsidkare" inom ett hantverk från en fabriksanställd yrkesarbetare. En önskan har
ändå varit att försöka skilja de "arbetande" hantverkarna från fabriksägarna. Att detta
inte alltid är möjligt visar ett exempel från materialet där en individ först benämns
mässingsfabrikör sedan gelbgjutare och sedan mässingsfabrikör igen. (Som mässingsfabrikör
hamnar han bland företagsledarna och som gelbgjutare bland hantverkarna.)