Tillbaka
Kommentarer till normering av dödsorsaker i DDSS
Syftet med normeringen av dödsorsaker och sjukdomsnamn är att bättre
tillgängliggöra den rika information som finns i dödböckerna. Genom normeringen kan
forskare, vare sig det gäller akademisk forskning eller släktforskning på
lekmannanivå, snabbt kunna göra både kvantitativt stora sökningar för statistisk
analys och sökningar på mer specifika diagnoser. Materialet lämpar sig väl för
jämförande studier mellan stad och landsbygd och mellan olika tidsperioder.
På grund av variationsrikedomen i källorna har vi undvikit att göra en snäv
kategorisering och normeringen har skett i olika steg. Här nedan presenteras de
olika sökvägarna och tankarna med dem.
- Ofta förekommer både två och tre olika diagnoser i dödboken. I ett första
steg av normeringen har dessa delats upp i enskilda poster. Även sammanhängande
diagnoser har delats upp. I sökrutan onormerat/normerat går det dels att söka
efter originalstavning på de mer än 250 000 olika unika posterna. Denna sökning
passar för den som vet exakt vad som står i posten eller för den som söker efter
språkliga variationer, hur ofta förekommer exempelvis ordet influenza i
jämförelse med influensa?
- För normerad sökning finns ett index med över 3 000 sjukdoms- eller
dödsorsaksvarianter. Normeringen i detta skede gäller främst stavning. Endast i
en del fall har ord förenklats eller bytts ut mot synonymer. I index kan man
finna bestämningar som akut, kronisk eller vänstersidig framför en specifik
diagnos, exempelvis akut lunginflammation. I den fortsatta normeringen har dessa
bestämningar tagits bort. Andra sammansatta diagnoser, som exempelvis "tuberkulös
hjärnhinneinflammation" har skilts åt redan i detta skede. Detta för att man skall
kunna söka på både tuberkulos och hjärnhinneinflammation.
- I index finns också uppgift om hur ofta olika varianter förekommer i databasen.
Observeras bör, att om diagnosen angivits både på svenska och på latin, exempelvis
"meningitis" och "hjärnhinneinflammation" finns bägge benämningarna med. Uppgifterna i
index gäller alltså antalet poster som innehåller en specifik benämning, inte antalet
individer som dött av denna sjukdom. Anledningen till detta är dels att det kan vara en
fördel att kunna söka både på svenska och latinska benämningar, del att den svenska
översättningen av latinet i källorna inte alltid är densamma.
- I sökrutan kvalificerat har en samgruppering av sjukdomsbenämningarna gjorts. Här
har de latinska benämningarna översatts eller försvenskats. En alltför strikt
kvalificering har dock undvikits då det inte alltid är möjligt att översätta äldre
sjukdoms- eller symptombenämningar till en modern terminologi. Ibland är sjukdomarna
vagt och allmänt definierade och ibland väldigt preciserat. Exempelvis kan "akut
gastrointestinal katarr" i en dödsnotis vara detsamma som "magåkomma" i en annan.
Bröstsjukdom kan betyda både lunginflammation och bröstcancer. De mest frekventa
sjukdomarna samt vissa äldre sjukdomsnamn står som en egen kategori medan andra vagt
definierade eller sådana som förekommer enstaka gånger står som exempelvis "övriga
lungsjukdomar". Under temasidor kan man se hur sjukdomsnamnen klassificerats.
- Observera att det inte enbart är det vi idag anser som dödliga sjukdomar och
olyckfall som antecknats i dödböckerna. Om ingen medicinsk kunnig har ställt diagnos
på den döde, så har man antecknat det symptom som personen lidit av, exempelvis hosta.
Ibland står det att en person dränkt sig själv på grund av "sinnessvaghet", då kan man
träffa på denna individ vid sökning både på sinnessvaghet och på drunkning. I sökrutan
övrigt finner man personen även med sökning på självmord. Under temasidor går det att
se vilka sjukdomsbenämningar som grupperats samman.
- I sökningen på kroppsdel kan man söka efter ansikte, hjärta, ben och så vidare.
Syftet har här varit att komma så nära det aktuella organet som möjligt. Om en person
anges ha dött av "benbrott" får man träff på skelett och benvävnad, men om det anges i
dödboken att personen "brutit vänster underarm" får man träff på "armar och ben".
Uttrycket "bröstet" kunde beteckna både hjärta, lungor, tarmar, bröstkörtlar och
revben. I de fall ett visst uttryck, exempelvis "håll och styng i bröstet" allmänt
anses vara synonymt med någon annan diagnos, i detta fall "lungsäcksinflammation", har
den normerats som detta. Men i sökning på kroppsdel återfinns det under "bröst och bål".
(Om man vill veta hur många som dött av "håll och styng" kan man söka i index.)
- I sökrutan övrigt kan man finna de notiser som ger lite mer information om
dödsfallet än själva sjukdomen eller symptomen. Om det i dödboken angivits att en
person dött genom olyckfall anges detta under övrigt (utom för drunkningsfallen som
återfinns under sökrutan klassificerat). Har det inte angetts att det rör sig om ett
olycksfall kan man inte heller söka på olycksfall, oavsett om det är uppenbart att så
är fallet.
- Det är inte möjligt att göra kombinationssökning mellan kvalificerat och kroppsdel.
För bästa resultat rekommenderas istället att man gör flera sökningar. Däremot går det
utmärkt att göra kombinationssökning på en av sökrutorna under Dödsorsaker och
exempelvis ort och ålder.