DDSS

Demografisk Databas Södra Sverige

Skriv ut

Tillbaka


1) Generella söktips
2) Söktips - släkt- och personforskning
2.1) Jag söker efter en persons födelse
2.2) Jag söker efter en vigsel
2.3) Jag söker efter en avliden person
3) Andra forskningsområden
3.1) Namnforskning
3.2) Tvilling- och trillingfödslar
3.3) Oäkta barn
3.4) Forskning rörande olika yrkeskategorier
3.5) Skilsmässor
3.6) Åldersdemografi
3.7) Dödsorsaker
3.8) Forskning rörande orter och platser

1) Generella söktips

DDSS hemsida innehåller ett antal databaser. Tre av dessa går att göra samsökning i, nämligen DDSS-databas, SDD-databas och Födelseregister för Malmö.

  • DDSS-databasen (Demografisk Databas Södra Sverige) innehåller födelse-, vigsel- och dödregister från ett antal församlingar i Skåne och Blekinge.
  • SDD-databasen (Skånes Demografiska Databas) innehåller födelse-, vigsel- och dödregister från 12 församlingar i och omkring Helsingborgs stad från 1600-talet t.o.m ca 1894. Denna databas är i det närmaste komplett med samtliga böcker registrerade.
  • Födelseregister för Malmö kommun.
  • Vigselregister Halland omfattar vigseluppgifter för hela Halland från 1600-talet till ca 1860 (i enstaka fall ända till 1897).

Regelverket för DDSS-databasen ligger i sin helhet under Introduktion, Excerperingsregler och är en vidareutveckling av de regler som användes vid registrering inom SDD-projektet. I detta regelverk kan ni också få en grundligare beskrivning av vilken slags information som registrerats i de olika fälten och i vissa fall en förklaring till terminologin.

Den totala databasen omfattar i dagsläget en liten del av kyrkohandlingarna i Landsarkivets i Lund distrikt Skåne, Blekinge och Halland och man får observera att de flesta församlingars kyrkoböcker inte finns komplett registrerade i databasen. Kontrollera alltid före sökning att församling och tidpunkt för det ni ska söka på finns representerat i databasen, klicka på kartan i startsidan och sedan på det härad som är aktuellt, eller på knappen Registrerat i sökformulären.

Inmatningarna i de tre databaserna görs bokstavstroget från originalkyrkoböckerna, dvs. namn på personer, orter, titlar och dödsorsaker får samma stavning som i originalet. Allt är normerat, så det går att söka med dagens stavning, t.ex. Per och då får man även träff på Pehr, Pär, Pähr etc. Det går även att söka på Pähr och få träff på alla varianter av namnet Per. Detsamma gäller efternamn, orter, titlar och dödsorsaker som går att söka normerat eller onormerat. Vid onormerad sökning skriv tecknet " före ordet.

Endast de fält som presenteras i sökformuläret är sökbara, inte t.ex. fältet Övrigt. Fältet Dopvittnen går bara att söka i, om man först väljer en församling. Texten är onormerad så det går endast att söka på originalstavningen.

Tänk på vid sökning att det födelsedatum eller den ort som anges i exempelvis en husförhörslängd ibland är felaktig. En person är i vissa fall född i en grannförsamling till den församling som uppges vara födelseförsamling i en källa. Han kan vara född den 3/7 i stället för den 7/3 som angivits som födelsedatum. Födelseåret kan också vara fel. Ofta har prästerna varit slarviga när de antecknade sådana uppgifter. Är man osäker på orten finns alltid möjligheten att göra en allmän sökning i samtliga församlingar i hela databasen genom att välja "Alla socknar i databasen" i plocklistan.

2) Söktips - släkt- och personforskning

2.1) Jag söker efter en persons födelse

Några sökalternativ i födelseregistret:

  • Välj församling och mata in barnets födelsedatum.
  • Om det inte ger önskad träff kan församlingen vara felaktig. Försök i stället att söka på endast datum och "Alla socknar i databasen" i plocklistan. Leta fram rätt post i träfflistan.
  • Ett alternativ är att söka på datum, namn och ev. på faderns förnamn (t.ex. Nils om flickan hette Anna Nilsdotter).
  • Om det inte ger någon önskad träff kan datum vara felaktig. Välj då i stället uppgift om församling samt mata in barnets namn. Observera skriv inte in barnets efternamn! Leta fram rätt post i träfflistan.
  • Datumet kan vara felaktigt och namnet. Plocka fram alla födda år 1873 genom att skriva "Datum fr.o.m.": 1873 och välj aktuell församling, ev. också namn som i exemplet nedan.

2.2) Jag söker efter en vigsel

Några sökalternativ i vigselregistret:

  • Giftermålet skulle i normala fall äga rum i kvinnans hemförsamling. Om församling och vigseldatum är känt, sök i första hand på detta.
  • Om kvinnans hemförsamling inte är känd, ange i stället kontrahenternas namn.
  • Om kombinationen ovan inte gav någon träff försök att ange den ena kontrahentens namn i kombination med församling och/ eller år eller tidsintervall.
  • Om någon av kontrahenterna bott på en mindre ort som är känd kan fältet Ospecificerad ort användas för sökning. Vid sökning på ospecificerad ort i vigselregistret får man träffar på alla poster som innehåller det sökta värdet i något av ortsfälten.
  • En sista sökmöjlighet som ges är att ange församling och år (tidsintervall). Leta fram önskad post i träfflistan.

2.3) Jag söker efter en avliden person

Några sökalternativ i dödregistret:

  • Om en persons hemförsamling och dödsdatum är kända ange dessa.
  • Om dödsdatum inte är känt ange namn kombinerat med församling.
  • Om församling inte är känd ange namn och dödsdatum.
  • Om varken församling eller datum är känt sök bara på namnet.

3) Andra forskningsområden

Databaserna kan naturligtvis användas i många andra sammanhang än vid släkt- och personforskning. Både historiker, hembygdsforskare, etnologer och skolklasser kan med fördel använda databaserna i sin forskning. Var och en väljer själv vilka frågor som ska ställas till databaserna och nyttjar dessa för sina egna ändamål. Tanken är också att DDSS-databasen ska kunna användas som en ingång till annat arkivmaterial samt för att väcka intresset för de kulturskatter som arkiven rymmer. Kontakta oss gärna och beskriv ert forskningsområde och vi kommer då efter bästa förmåga att ge tips på hur ni kan använda databaserna utifrån ert forskningsperspektiv.

Under vårt arbete med databasen hittar vi ibland nya intressanta notiser som vi gärna vill lyfta fram. Några av dessa presenteras som kuriosaposter på hemsidans förstasida. Kanske kan de ge tips och idéer till exempelvis skolklasser på intressanta skeenden i historien som forskaren kan fördjupa sig i.

Variationsmöjligheterna är naturligtvis enorma, men här kommer några exempel på tänkbara forskningsområden:

3.1) Namnforskning

Genom att söka på enskilda personnamn kan man få uppgift om förekomst, spridning och stavning av ett visst namn. En sökning på Ingelöf och Gumme ger t.ex. nästan endast träffar i Blekinge. Det går att söka på samtliga namnfält. Genom att använda yrkesfältet för sökning kan man t.ex. få fram soldat- och båtsmansnamn för olika trakter. Se även Temasidan Dopnamn förr. Databasen kan också ge tips på dopnamn till nyblivna föräldrar!

3.2) Tvilling-, trillingfödslar etc.

I födelseregistret kan ni se hur vanligt det var med tvillingar i en viss trakt eller kanske hitta trillingfödslar eller ännu fler genom att använda sökfältet Antal födda. Eftersom kyrkböckerna är sporadiskt inmatade ger en sökning dock inga statistiska uppgifter utom möjligen för vissa församlingar där registreringen är komplett, se t.ex. SDD-databasen. Vart barn har i normalfallet fått en egen post. Då det inte finns någon direkt koppling mellan posterna för ett tvillingpar får man söka på församling och datum för att få med båda tvillingarna i träfflistan.

3.3) Oäkta barn

Genom att söka på utomäktenskaplig börd i födelseregistret kan ni få uppgifter om hur många barn som föddes utanför äktenskapet inom ett visst område under en viss period. Detta kan t.ex. jämföras med den officiella statistiken som fördes av Tabellverket fr.o.m. 1749.

Observera emellertid att ett barn endast har blivit registrerat som oäkta i databasen om prästen uppenbarligen har klassificerat det som oäkta i originalkyrkoboken, dvs. om han noterat "oäkta" (oä) eller fyllt i en särskild kolumn för detta. I de fall då endast en moder nämns vid namn (ingen fader) i en födelsepost, men barnets börd inte har angivits, har barnets börd klassificerats som "Ej angivet". Sök därför även på detta alternativ.

3.3) Forskning rörande olika yrkeskategorier

Specifika yrken kan Ni söka på i både födelse-, vigsel- och dödregisternas titelfält. Ni kan exempelvis, genom att kombinera sökfälten, se hur många bagare som fanns i Kristianstad 1800-1850, vilka båtsmän som drunknat eller hur många skomakare som fick oäkta barn. Se även Temasidan Yrken och titlar.

3.5) Skilsmässor

I vigselregistret kan Ni söka på "Skild" för respektive kontrahent för att få upplysningar om personer som tagit ut skilsmässa. Uppgifterna går föga att använda statistiskt men kan ge tips om enskilda personer som genomgått skilsmässa. Man kan också få en uppfattning om hur antalet skilsmässor har varierat i olika trakter och under olika tidsperioder.

3.6) Åldersdemografi

I födelseregistret kan Ni få fram hur många flickor som var 17 år gamla när de fick barn. Fanns ännu yngre mödrar? Hur långt upp i åldrarna födde kvinnorna barn? Är någon barnaföderska över 50 år? Dessvärre har åldersfältet i vissa fall använts för inmatning av födelseår. "Ålder 54" kan därför betyda; född 1854. Var observant på detta faktum och jämför t.ex. poster med tidigare födda barn av samma moder. Dessvärre är faderns ålder sällan angiven i de äldre födelseböckerna och i de fall faderns ålder är angiven har uppgiften placerats i Övrigt-fältet, vilket inte är sökbart.

Det går på samma sätt att söka fram hur många män respektive kvinnor som var 16 år när de gifte sig (uppgift om ålder finns emellertid inte alltid med i vigselböckerna). Var förekomsten av dessa tidiga äktenskap koncentrerade till vissa trakter under vissa tidsepoker? Jämför statistiskt material från Tabellverket (Statistiska centralbyrån) fr.o.m. 1749.

3.7) Dödsorsaker

Noteringar rörande dödsorsaker har förts flitigt på vissa orter men saknas helt på andra. Det går därför inte att få fram någon enhetlig tillförlitlig statistik för densamma mer än möjligtvis från församlingar och tidpunkter där man märker att prästen konsekvent antecknat dödsorsaker. Något som vi idag klassificerar under samma kategori, t.ex. självmord, kan beskrivas på många olika sätt i databasen; "sjelfspillning", "tog sig av daga", "dränkte sig" etc.

Det går med lite efterforskning att ana sig till farsoters spridning i olika trakter och vid olika tidpunkter. Sök t.ex. på kolera och mässling. Se även Temasidan Dödsorsaker och sjukdomsnamn.

3.8) Forskning rörande orter

I databaserna ges tillfälle att studera befolkningen i olika orter (även hur stavningen av desamma har förändrats) vid olika tillfällen, platser som idag kanske inte längre är bebyggda. Det kan gälla befolkningen i byar, städer, på öar eller herrgårdar. Man kan utifrån databasen identifiera hur många familjer som bodde på ett visst ställe. Detta är speciellt värdefullt om databasen omfattar en period då husförhörslängder saknas. Sök t.ex. på "Enö", en liten ö i Ivösjön, som idag inte längre är bebodd.

Se även Temasidan Ortnamn i Skåne och Blekinge.