Tillbaka

Fartygstyper

Barkskepp

Ett tremastat fartyg vars aktersta mast (mesanmasten) saknar rår. Alla master saknar märs och har endast salning. På mesanmasten för ett barkskepp ett gaffelsegel kallat mesan och ovanför detta ett så kallat gaffeltoppsegel som löper på mesanstången (dvs. mastens förlängning) och uthalas på gaffeln. För övrigt är ett barkskepp tacklat som ett fullriggat skepp eller ett fregattskepp.

Brigantin

Ett tvåmastat fartyg tacklat nästan som en brigg men mindre. Har ibland salning i stället för märs på stormasten och har i olikhet med briggen inte storsegel utan endast gaffelstorsegel eller briggsegel. Kallas även skonertbrigg.

Brigg

Ett tvåmastat, råtacklat fartyg, upp till 300 ton dräktighet. En brigg är tacklad som en fullriggare förutom att den på den aktersta masten för ett stort gaffelsegel, även kallat briggsegel.

Fullriggare

Ett fartyg med tre eller fler master med rår på alla masterna. En rå är ett tvärstag på masten och för råsegel, ett fyrkantigt segel med överkanten fäst vid rån.

Galeas

Ett mindre fartyg med två master, där den främsta masten är högst och därför kallas stormast. Den aktre masten är lägre och kallas mesanmast. Masterna är i ett stycke eller två delar och saknar märs.

Jakt

Ett enmastat handelsfartyg på 20-70 tons dräktighet och 1½ till 3 meters djupgående. Har oftast bogspröt, masten saknar stång, men har dock så lång topp att ett mindre gaffelsegel kan föras. Seglen i övrigt är storsegel, med gaffel och bom, 2-3 stagsegel, samt råtoppsegel (bredfock).

Ketch

En tvåmastad farkost vars aktre mast är den kortare och där mesanmastens akterkant träffar däck för om vattenlinjens akterända. Galeas är i sin nutida form en ketch

Koff

Ett rundgattat, bukigt holländsk handelsfartyg. Är för det mesta galeas tacklad. Är en dålig seglare, i och med att den är flatbottnad, men är ett mycket lastdrygt fartyg.

Kutter

Ett mindre, enmastat fartyg med skarp bottenform samt stort djupgående. Masten, som har stång, står vertikalt och klyvarbommen ligger horisontellt. En kutter för bomsegel, gaffeltoppsegel, stagfock, och klyvare.

Motorfartyg

Medelstora eller större fartyg framdrivna med förbränningsmotorer.

Pråm

Flattbottnat och mycket fylligt, och därmed också lastdrygt lastfartyg. En pråm saknar rigg. De tidigaste pråmarna bogserades endast, senare drevs de med explosionsmotor och propeller.

Skepp

Ett större segelfartyg med tre eller flera master.

Skonert

Även kallad skonare. Ett tvåmastat mindre fartyg. Den aktre masten är stormast, i två delar, utan märs och rår. En skonert för gaffelsegel, även kallat storsegel, gaffeltoppsegel och stagsegel. Fockmastens tackling varierar.

Skonertskepp

Ett segelfartyg med 3 till 5 master, vars fockmast är i tre delar och försedd med märs och rår. Övriga master är i två delar, utan märs och rår och för endast gaffelsegel och gaffeltoppsegel.

Slup

Mindre enmastat kustfartyg. En slup har även stång, salning bogspröt och klyvarbom och för storsegel, gaffeltoppsegel, stagfock, klyvare och jagare, ibland även bredfock. Vanligtvis har en slup en dräktighet på 20-90 ton och 1½- 3 meters djupgående.

Ångare

Även kallat ångfartyg. Fartyg som framdrivs med hjälp av en i detsamma befintlig ångmaskin.

Källa: Johan Häggs artiklar och illustrationer i Nordisk Familjebok från 1904. Definitionen av ketch är hämtad från Sohlmans Sjölexikon, Stockholm,1955.