Tillbaka
Sjömanshusarkiv
Av Kjell-Ove Persson, Landsarkivet i Lund
När man läser i husförhörslängder eller församlingsböcker
ser man ofta, särskilt i längder från församlingar
som ligger nära havet, anteckningar om sjömän eller att
någon "vistats till sjöss," "på sjöresa"
etc. Hur många sjömän det gäller kan man få
en uppfattning om med hjälp av antalet inskrivna vid sjömanshusen:
1884 - 30 325
1899 - 29 984
1916 - 43 669
1917 - 48 875
Hur ska man göra för att få fram uppgifter om sjömän?
Med föreliggande uppsats vill jag ge en orientering om sjömanshusen
och några olika handlingar i deras arkiv som har betydelse vid efterforskningar
av sjömän.
Sjömanshusen hade flera arbetsuppgifter utöver att föra
förteckningar över och mönstra sjömän ( t.ex.
arbetsförmedlings- och understödsverksamhet och fartygsmatrikelföring
- fartygsregistreringen centraliserades 1892 till kommerskollegium). Dessa
andra uppgifter kommer jag att gå närmare in på i ett
annat sammanhang.
Sjömanshusen och deras distrikt
Sjömanshusinstitutionen har sitt ursprung i "Kongl. Maj:ts
Nådige Reglemente hwarefter coopvaerdie- Skeppare och Skeppsfolk
hawfa sig at rätta." 1748-03-30 stadgades det bl a att - till
beredande av understöd åt gamla sjömän - skulle inrättas
ett sjömanshus i Stockholm. Samma år inrättades Stockholms
sjömanshus. Det hade hela riket som arbetsområde. Efter en
anhållan från Göteborg fick genom Kungl. förklaring
1752 - 08-04 Göteborg och övriga stapelstäder som ville
inrätta sjömanshus rätt att disponera de på orten
inflytande sjömanshusmedlen för understödsverksamhet bland
ortens eget sjöfolk. 1753 inrättades sjömanshuset i Göteborg
och det blev så småningom regel att varje stapelstad skulle
ha sitt sjömanshus . Sjömanshusen fick efter hand vidgade arbetsuppgifter.
Från att ursprungligen ha varit en sjuk - och understödskassa
åt sjöfolket, kom sjömanshusen att utöva en viss
del av statens kontrollerade verksamhet ( se bl a kapitlen inskrivningsregistren
och på - och avmönstringsliggare).1796 hade 38 stapelstäder
(därav flera i Finland) egna sjömanshus.
Någon skyldighet att inrätta sjömanshus fanns dock inte
förrän 1864 då kommerskollegium ålades att föranstalta
om inrättande av sådana i de nio stapelstäder som då
ännu saknade sådant.
1870-03-04 (1) med giltighet från 1871-01-01, intogs en bestämmelse
i det nya sjömanshusreglementet att det skulle finnas ett sjömanshus
i varje stapelstad, och därmed upphävdes 1748 års reglemente.1871-03-10
(2) förordnade Kungl Maj:t om distrikten för de särskilda
sjömanshusen i riket.
Senare uppgifter om vilka områden sjömanshhusen skulle omfatta
finner man i kommerskollegii författningssamling (serie A) samt i
Kungl. sjöfartsstyrelsens meddelanden (allmänna serien). 1911
-07-13 (3) ( med giltighet från 1912-01-01) kom en ny förordning
angående sjömanshusen i riket samt sjöfolks på och
avmönstring m. m varvid 1870 sjömansreglemente upphävdes.
Förordningen innebar bl a att Kungl Maj:t fick rätt att bestämma
var sjömanshusen skulle finnas. Kungl Maj:t beslöt 1938-06-17
om indragning av 17av 47 sjömanshus fr o m 1939- 07-01, eftersom
man ansåg att det fanns för många sjömanshus
1939-06-09 (4 ) (med giltighet från 1939-07-01) kom en ny kungörelse
angående sjömanshusen i riket samt sjömäns på
och av mönstring m. m som upphävde 1911 års förordning.
Enligt beslut av 1960 års riksdag upphörde de 30 dåvarande
sjömanshusen med sin verksamhet 1961-06-30. De ersattes av 20 statliga
organ som fortfarande kallas sjömanshus.
1961-04-14 (5) ( med giltighet från 1961-07-01) utfärdades
en ny förordning om registrering och mönstring av sjömän.1967ändrades
antalet sjömanshus till 16. De fyra sjömänshus som då
drogs in låg inte inom landsarkivets i Lund distrikt.
Enligt Kungl Maj:ts beslut 1969-12-05 (6) upphörde sjömanshusen
med sin verksamhet vid utgången av år 1969. Sjömanshusens
arbetsuppgifter hade den 1juli 1961övertagits av 20 privata sjömanshusstiftelser
(vilka i sin tur upphörde 1973 (7) och statliga sjömansnämnder
(de 11 lokala sjömansnämnderna upphörde 1969-06- 30), samt
1969 07- 01 av sjömansförmedlingarna och sjömansregistret.
Den senare förändringen innebar att arbetsmarknadsstyrelsen
efter 1969-06-30 utsåg mönstringsförrättare inom
riket efter samråd med sjöfartsverket. Numera (1987) utser
sjöfartsverket ensamt mönstringsförrättare.
Vilka sjömanshus finns i Landsarkivet?
I landsarkivet i Lund förvaras 14 sjömanshusarkiv. Uppställningen
nedan redogör för vilka sjömanshus som finns, samt (i de
flesta fall) under vilken tid dessa existerat:
Falkenberg 1866 - 1939 Malmö 1755 - 1969
Halmstad 1790 - 1961 Ronneby 1883 - 1939
Helsingborg 1862 - 1969 Simrishamn 1871 - 1939 (8)
Karlshamn 1774 - 1969 Sölvesborg 1864 - 1961
Karlskrona 1753 - 1961 Trelleborg 1868 - 1961
Kristianstad 1754 - 1961 Varberg 1817 - 1939 (9)
Landskrona 1864 - 1969 Ystad 1801 - 1961 (10)
Inskrivningsregistren
I inskrivningsregistret (11) (normalregistret) noterades inskrivningsår,
dag, nummer, vederbörandes namn, födelsedata (ibland även
föräldrarnas namn), kyrkobokföringsort etc. Inskrivningsnumret
följde sjömannen till dess att han avfördes ur registret
( i vissa fall fick sjömannen nytt nummer vid omläggning av
registren).
Vid varje mönstring gjorde man i inskrivningsregistret en hänvisning
till andra handlingar som ger närmare besked om själva anställningen.
En kolumn brukar innehålla uppgifter om tjänstgöring
där man på- eller avmönstrat inom det egna distriktet.
De siffror som brukar finnas i denna kolumn ( vanligtvis år och
uppslagsnummer) hänvisningar till på - och avmönstringsliggarna
(12). (Se vidare under denna rubrik.) En kolumn brukar innehålla
uppgifter om tjänstgöring där man på - och / eller
avmönstrat inom annat sjömanshusdistrikt, eller där på
- och /eller avmönstring skett vid konsulat.De siffror som brukar
finnas i denna kolumn (vanligtvis år och uppslagsnummer) är
hänvisningar till rapporter om mönstringar vid andra sjömanshus
och konsulat (13). ( Se vidare under denna rubrik.)
Genom att kombinera de uppgifter man får fram i på- och avmönstringsliggarna
vid det egna sjömanshuset och rapporterna ( meddelandena) om mönstring
vid andra sjömanshus och konsulat kan man få fram uppgifter
om sjömannens sjöresor.
I 1870 års sjömanshusreglemente fastställdes ett formulär
för ovan nämnda inskrivningsregister. I reglementet finns bl
a närmare bestämmelser om vem som skulle införas i inskrivningsregistret.
I de flesta fall jag undersökt har sjömännen skrivits
in vid det sjömanshus inom vars distrikt de första gången
på mönstrat oberoende av kyrkobokföringsort. Flera skåningar
finns därför inskrivna vid sjömanshuset i Stockholm.
Kvinnor blev ej inskrivna vid sjömanshusen före 1934. För
tiden dessförinnan är enda möjligheten att få uppgifter
om dessa att söka i äldre sjömansrullor, eftersom det är
enda stället där de blev antecknade. Inskrivningsregistersystemet
behölls till 1939, då det ersattes av ett kortsystem med s
k huvudkort.
Inskrivnings registret från 1939 skulle i princip omfatta alla
svenska som var anställda ombord och yrkesverksamma i svensk handelssjöfart.
Till denna yrkeskår räknade man till en början inte dem,
som var sysselsatta på fartyg i svensk inre fart.
Eftersom registren skulle omfatta svenska sjömän finns utländska
sjömän som seglade i svenska handelsflottan före 1962 oftast
inte upptagna. Den enda möjligheten att få uppgifter om dessa
är att söka i äldre sjömansrullor, eftersom det är
det enda stället där de blev antecknade.
Inskrivningsregistret skulle granskas av sjömanshuset en gång
om året. Då avfördes de som inte längre ansågs
vara sjöfarande. Däremellan förekom avregistrering t ex
vid dödsfall eller när sjömannen anmält att han lämnat
yrket. Huvudkorten togs vid avregistreringen ut ur inskrivningsregistret
och sorterades in i ett särskilt register över avförda,
det s k arkivregistret. Flera avregistrerade tog åter anställning
till sjöss. Deras huvudkort togs då ur arkivregistret och placerades
åter i inskrivningsregistret.
Var och en som tillhörde ett lokalt inskrivningsregister blev fr
o m 1961 också registrerad hos sjöfartsstyrelsen i ett centralt
register av referenskaraktär. Sjömanshusen och andra institutioner
lämnade fortlöpande information till detta centrala register.
Korten för dem som avregistrerats ur det centrala registret ( d v
s 1961 - 1969) samlades i ett register. Detta register hade sin motsvarighet
i de lokala arkivregistren vid sjömanshusen.
Den lokala registreringen vid sjömanshusen upphörde 1969 -
07- 01 och ersattes av en central registrering. Arbetsmarknadsstyrelsen
utsågs till huvudman för det nya registret, som förlades
till Göteborg i anslutning till sjömansförmedlingen därstädes
under namnet sjömansregistret. Dit fördes också dåvarande
sjöfartsstyrelsens centrala referensregister över svenska sjömän.
Samtidigt överlämnades sjömanshusens huvudkort tillsammans
med kopior av sjötjänstutdrag. Dessa arkivalier finns numera
(1978) hos sjöfartsverket i Norrköping.
Om man önskar mönstringsuppgifter rörande svenska sjömän
efter den 1juli 1939 kan man skriva eller ringa till sjöfartsverket,
sjömansregistret, Box 739, 601 16 Norrköping. tel: 011/19 13
83. Huvudkorten är sorterade i personnummer ordning. Ange därför
sjömannens födelsetid vid kontakt med sjömansregistret.
Kopior av huvud orten expedieras.
Följande uppställning redogör för vilka register
över fartygsbefälhavare och sjöfolk som förvaras i
sjömanshusarkiven i Skåne, Halland och Blekinge ( Det kan finnas
luckor i beståndet):
Registren är delvis mikrofilmade. Mikrokorten går att köpa
genom Lunds Landsarkiv eller hyra genom SVAR (Svensk arkivinformation)
i Ramsele.
Sjömansrullor(14)
1841- 03 - 01 (15) (med giltighet från 1841- 07- 01förordnade
Kungl Maj:t vilka pass - och nationalitets handlingar som skulle finnas
på svenska fartyg över 10 lästers dräktighet i utrikes
fart. Bland dessa handlingar
fanns sjömansrullan. Rullans utseende framgår av en bilaga
till förordningen. Den kunde utfärdas av sjömanshusdirektionen
i den stad varifrån fartyget avgick från lanthamn, av sjömanshusdirektionen
i närmaste stad. Fanns det ej något sjömanshus fick magistraten
utfärda rullan.
Sjömannsrullan innehåller uppgifter om fartyget och dess besättning
(16 ).
Följande uppgifter finns om besättning (normalfallet):
Den mönstrandes namn ( i bland anges bara namnet med initialer) födelsetid
och ort, kyrkobokföringsort , sjömanshus där vederbörande
var inskriven samt registrering nummer på mönstringsnummer,
påmönstringsort och tid, förhyrningstid, befattning ombord
behörighetsbevis (i förekommande fall), löneuppgift, avmönstringsort
och tid samt anledning, hyresavgift och slutligen den avmönstrades
kvittens.
Sjömansrullorna medföljde fartyget och uppdaterades kontinuerligt.
Dess giltighetstid var regel ett år. I vissa inskrivningsregister
har en del uppgifter (hänvisningar) rörande sjömännens
på- och avmönstring utelämnas. Då måste man
kontrollera sjömansrullorna. Sjömansrullorna före 1900
kan vara spridda på många sjömanshus. En rulla utfärdad
den 1 januari 1900 eller senare är förvarad i det sjömansarkiv
inom vars distrikt fartyget varit hemmahörande vid rullans utfärdande
Följande uppställning redogör för sjömansrullor
i sjömanshusarkiven i Skåne, Halland och Blekinge (det kan
finnas luckor i beståndet):
Falkenberg 1879 - 1934 Malmö 1869 - 1969
Halmstad 1872 - 1961 Ronneby 1900 - 1935
Helsingborg 1866 - 1969 Simrishamn 1873 - 1939
Karlshamn 1844 - 1964 Sölvesborg 1875 - 1960
Karlskrona 1868 - 1960 Trelleborg 1882 - 1961
Kristianstad 1879 - 1961 Varberg 1851 - 1911
Landskrona 1864 - 1969 Ystad 1882 - 1961
I vissa arkiv finns det alfabetiska register över sjömänsrullorna.
Sådana kan även förekomma som bilagor till arkiv förteckningarna.
Manskapsförteckningarna (18) kan sägas sig vara en slags rulla
för mindre fartyg. Fartyg om minst 20 bruttoregisterton skulle ha
en manskapsförteckning om de ej hade sjömansrulla. Manskapsförteckningarna
gällde bara för svenska farvatten. Skulle fartyg klareras ut
måste de ha en sjömansrulla.
På - och avmönstringsliggarna
På - och avmönstringsliggarna upprättades i sjömanshusen.
De omfattar främst uppgifter om mönstringar som gjorts inom
det egna distriktet. De är mestadels förda fartygsvis i kronologisk
ordning. Vissa mönstringsliggare har alfabetiska register. Ibland
finns särskilda mönstringsliggare uppgjorda vid tullinspektion,
tullkammare eller tullstation. Dessa förvaras också i sjömanshusarkiven.
1939 - 1961fördes samma uppgifter på de tidigare omnämnda
huvudkorten som i mönstringsliggarna. Mönstringsliggarna upphörde
att föras 1961-06-30.
Eftersom på- och avmönstringsliggarna är baserade på
uppgifter ur sjömansrullorna kan uppgifter som finns i på-
och avmönstringsliggarna även återfinnas i sjömansrullorna..
Man ska vara uppmärksam på att det ofta förekommer felaktiga
uppgifter i dessa.
Inskrivningsregistrens hänvisningar till på - och avmönstringsliggarna
(vanligtvis år och uppslagsnummer) gör att dessa normalt används
för att få fram uppgifter om sjömännens sjöresor.
Man kan gå direkt till sjömansrullorna för att få
fram uppgifter om sjömännens sjöresor. Man kan gå
direkt till sjömansrullorna för att få uppgifter om mönstringar
m.m. rörande en viss person endast i de fall man vet att personen
tjänstgjort på ett visst fartyg vid en viss tidpunkt. Med hjälp
av anteckningarna i inskrivningsregistren måste man annars först
gå omvägen via på- och avmönstringsliggarna innan
man kan få fram premiär uppgifter ur sjömansrullorna.
Följande uppställning redogör för på- och avmönstringsliggarna
i sjömansarkiven i Skåne, Halland och Blekinge (det kan finnas
luckor i beståndet):
Falkenberg 1896 - 1939 Malmö på 1804 - (1962 )
Halmstad 1807 - 1961 av
1831 - (1962 )
Helsingborg 1862 - (1962) Ronneby 1883 - (1939 )
Karlshamn 1780 - (1963) Simrishamn 1871 - 1939
Karlskrona 1871 - 1961 Sölvesborg 1864 - 1961
Kristianstad 1871 - 1961 Trelleborg 1868 - 1961
Landskrona 1864 - (1936) Varberg 1851 - 1939
Ystad 1848 - 1961
Rapporter (meddelande) om mönstringar vid andra sjömanshus och konsulat
Innehåller uppgifter om på- och avmönstring av sjöfolk
tillhörande annat sjömanshus. De sänds till det sjömanshus
där den mönstrade sjömannen var inskriven
När en sjömansrulla efter besättningens avmönstring,
kommit sjömanshuset tillhanda, sändes dylika meddelanden till
varje sjömanshus där upptagna sjömän var inskrivna.
När rapporterna kom in till sjömanshuset numrerades de i löpande
följd och bands ofta in. De kallades rapportböcker. I inskrivningsregistren
t o m 1939 - 06 - 30 finns en särskild kolumn med hänvisningar
till dessa
rapporter (19).
Följande uppställning redogör för vilka rapporter
om mönstringar vid andra sjömanshus och konsulat, som förvaras
i sjömanshusarkiven i Skåne, Halland Blekinge (det kan finnas
luckor i beståndet)
Falkenberg 1877- 1939 Malmö 1873 - 1962
Halmstad 1885 - 1961 Ronneby 1885 - 1939
Helsingborg 1871 - 1968 Simrishamn 1871- 1939
Karlshamn 1878 - 1965 Sölvesborg 1871- 1961
Karlskrona 1871 - 1961 Trelleborg 1871- 1961
Kristianstad 1922 - 1961 Varberg 1871-1923
Landskrona 1871 - 1961 Ystad 1871- 1960
Sammanfattning
Vid eftersökningar av sjömän i sjömanshusens arkiv
skall man starta med inskrivningregistren. Med hjälp av anteckningar
i dessa registren kan man i de allra flesta fall genom en kombination
av uppgifter i på- och avmönstringsliggarna vid det egna sjömanshuset
och rapporterna (meddelandena) om mönstringar vid andra sjömanshus
och konsulat skapa sig en föreställning om sjömännens
sjöresor. Om man vill ha en mera fullständig bild skall man
sedan undersöka sjömansrullorna för de aktuella fartygen.
Noter
Seriehänvisningar gäller sjömanshus inom Lunds landsarkivdistrikt
1 SFS 1870: 16
2 SFS 1871: 10
3 SFS 1911: 86
4 SFS 1939: 306
5 SFS 1961: 87
6 Prop 1969:138, SU 161, rskr 325, regleringsbrev 1969-12-05
7 Kungl brev 1972-05-05
8 Inrättades 1870 eller 1871. Handlingar finns från 1871
9 Handlingar finns från 1817
10 Tillkom någon gång 1748 - 1755. Handlingar finns från
1801
11 Serie D I d ( serie D I b när det gäller Varberg)
12 Vanligtvis serie D I a respektive D I b
13 Serie E X ( i Karlskrona E X a och E X b samt i Varberg E VII)
14 Serie E III (i visa fall är de uppdelade på E III a, E III
b och E III c)
15 SFS 1841: 8
16 Närmare regler för rullans utfärdande mm framgår
av förordningen
17 I vissa fall även rullor från 1968 - 1969
18 Serie E IV
19 Se ovan under kapitlet inskrivningsregistren