Ivetofta kyrka 2008, foto: Gösta Gansmark
|
| |
| |
| Om socknen: | Ivetofta består av sandig, till stor del odlad slättbygd mellan Ivösjön och Hanöbukten samt kuperad skogsbygd på Ryssberget.
Ortnamnet (1319 in Ywætoffte, avskrift, avser den namngivande kyrkbyn) innehåller plur. av toft tomt och i förleden troligen Iwi, ett äldre namn på Ivösjön.
Källa Nationalencyklopedin |
| Om kyrkan: | Ivetofta kyrka är ursprungligen uppförd på 1100-talet. På 1200-talet tillfogades det breda västtornet, byggt av gråsten och klätt med huggen sandsten. Det är idag den bäst bevarade delen av den medeltida byggnaden, men trappstegsgavlarna och strävpelaren i norr är av senare datum, från 1855.
Kyrkan förändrades helt genom en ombyggnad på 1850-talet. Då revs det medeltida koret och absiden. Man förlängde långhuset, byggde till de två korsarmarna och skapade den nuvarande korutbyggnaden. Arkitekt var professor C.G. Brunius.
Kyrkans äldsta inventarier är altaruppsatsen, predikstolen och dopfunten. De är rikt skulpterade träarbeten utförda i högrenässans. Dessa, liksom herrskapsbänkarna med skulpterade gavlar, är skänkta till kyrkan i början av 1600-talet av Sophia Brahe på Årups gods.
Sophia Brahe lät också hugga en gravsten för egen räkning, endast datum och årtal saknas. Sophia begravdes emellertid, enligt sin egen önskan, i den då nya, moderna Trefaldighetskyrkan i Kristianstad. Stenen, vilken användes som golv i kyrkans kolkällare på 1800-talet, står idag uppställd i vapenhuset.
Enligt uppsatt skylt vid kyrkan. |
Länk till kyrkoarkivförteckningen i NAD |
Länk till häradsekonomisk karta hos Lantmäteriet |
|
| |
Var finns kyrkan/kyrkoruinen? Karta |