Gesällbrevet

När lärlingstiden var "uthärdad" skrevs lärlingen ut inför ämbetet, erlade en avgift och fick sitt läro- och gesällbrev. Inom en del ämbeten skulle han också utföra ett gesällprov. Oftast valde äldste sonen i en hantverksfamilj faderns yrke och de gynnades ofta av ämbetet genom förtur. Det finns exempel på mästarsöner som befriats från den officiella lärlingsutbildningen och skrevs in- och ut samma dag i ämbetets böcker med enda motivationen att de gått i lära i faderns verkstad.

När lärlingen kommit så här långt var han en s k "utlärling" tills dess han genomgått gesällskapets invigningsceremoni - först därefter kunde han med rätta kalla sig gesäll. Det var säkert med blandade känslor som den blivande gesällen såg fram emot antagningen i gesällskapet. Till det positiva hörde naturligtvis att tillhöra ett sällskap och få ta del av tradition och gemenskap men själva ceremonin kunde vara obehaglig. Den antagne gesällen blev ofta både förnedrad och slagen vilket tack och lov följdes av ära och dryckeslag. Utskrivningen blev ofta en dyr affär för den unge hantverkaren med avgifter som skulle gå till ämbetet, gesällernas lag och nya kläder, dagen till ära.

Här under kan ses ett exempel på hur ett gesällbrev var utformat under 1700-talets slut. Brevet är utfärdat i Stockholm 1788 och avser upptagning av en nybliven gesäll inom kakelugnsmakarämbetet.


 
Foto: Kulturen i Lund

 

Brevet lyder:

"Kongl. Maj:ts til Swerige,
Wår Allernådigste Konungs och Herres Tropligste Undersåtare, Ålderman, Bisittare och Samtelige Mästare af det Lofl. Kakelugns: Makare: Embetet uti Kongl. Residence: och Hufvud: Staden Stockholm, Gjöre härmed wetterligit, at hos Os; hafwer nu warande Gesällen Joseph Öfverberg sig anmält, med begäran at honom til widare befordring uti dess profession ett rättwist Utterstatum och Läro: Bref om sitt förhållande, under Embets: Sigill meddelas måtte: hwilken hans stjäliga begäran, Wi honom icke hafwa förwägra kunnat, och hwarföre Wi härmed sanfärdeligen betyge, at merbemälte Joseph Öfverberg sedan han sine Läro: År, hos Wår Embets: Broder Åldermannen hr Hind: Öfverberg i Stockholm wäl och berömmeligen utstått, är efter Årens förlopp, inför hela Embetet, den 25 julii 1788 utskrefwen, och för en redelig Gesäll erkänd ock förklarad blefwen; Altså länder til allom i gemen Wår Respective tienstwänliga begäran, det täcktes förenämnde Joseph Öfverberg icke allenast detta Wårt honom meddelte witness: och Läro: Bref låta til godo njuta, och til all Embetets rättighet uptaga, utan ock hos sig jämwäl i annor måtto all gunst och benägenhet Recommenderat hafwa, det Wi altid skola wara redobogne at aftjena. Til större kraft och säkerhet, hafwe Wi detta Läro: Bref med Wårt Embets wanliga Sigill bekräftat och stadfästa welat, hwilket skedde i Stockholm den 25 dagen uti julii Mådand, År 1788.

På kakelugnsmakare: Embetets wägnar."

Brevet är undertecknat av åldermannen Öfwerberg och hans bisittare Öhman och Öfverberg.