Västra Vram

Efter en god natts sömn ger sig Weller av från Hörby gästgivargård med siktet på Västra Vram. Byns gästgivargård ligger vid bygatan och har inte många besökare när Weller passerar tidigt på förmiddagen. När han ger sig vidare rider han över en liten bäck och sedan förbi kyrkan som ligger i byns östra utkant. Här delar sig vägen och rakt fram leder den vidare till Åhus. Weller viker av till vänster och fortsätter mot Kristianstad.

Byn hade på 1760-talet ca 1 000 invånare, 7 kvarnar och så många som 20 gatuhus. Lantmätare Gillberg som vid denna tidpunkt sammanställde en beskrivning av Kristianstad län beskrev utsädet från denna socken som "nödtorftigt" och ängarna magra och steniga. Den omkringliggande bok- och furskogen ansågs däremot vara vacker.

På andra sidan den s k Sutarebäcken, låg alltså vid tiden för Wellers resa Västra Vrams gamla kyrka med anor från medeltiden. Trots att kyrkan under 1700-talet genomgick ett flertal reparationer och tillbyggnader och slutligen revs helt för att återuppbyggas under 1800-talet, finns idag medeltida rester kvar. Det nuvarande kyrktornet reser sig ovanpå det som tidigare var den medeltida tornbyggnaden. Medeltidskyrkans grund finns också kvar under golvet till den nya kyrkan. Domkyrkoarkitekten Carl Georg Brunius gjorde på 1840-talet uppmätningar och beskrev utifrån dessa Västra Vrams medeltidskyrka som en romansk byggnad i tuktad och huggen gråsten som senare blivit tillbyggd. Förmodligen har kyrkan blivit uppförd samtidigt som kyrkan i Östra Vram vilken har daterats till ca 1180.

Vid 1700-talets mitt var trängseln under gudstjänsterna ett stort problem och man beslutade sig för att bygga ut kyrkan med en tillbyggnad på norra sidan. "Nykyrkan" stod färdig 1766 och under de kommande åren blev både tillbyggnaderna och reparationerna av den gamla delen av kyrkan allt fler.

När medeltidskyrkan revs på 1860-talet kom en dörr som suttit i den södra ingången att hamna i Lunds univeristets historiska museums ägo. Den järnbeslagna dörren från 1500-talet har tidigare varit bemålad i rödockra, gulockra och grått och har bl a återgivits av Nils Månsson Mandelgren.

Upphovsmannen till 1800-talskyrkan i Västra Vram är ingen mindre än Helgo Zettervall och detta kyrkobygge har ofta ansetts tillhöra ett av hans bästa. Kyrkan är främst uppförd i nygotisk stil även om den bitvis också hämtat inspiration från andra håll. Rosettfönstren, tornet och långhusfönstren är svagt spetsbågiga och anknyter till gotiken medan andra element har hämtat stildrag från bl a klassicismen och romansk arkitektur.