| Föräldrar |
Soldater |
Sjömän |
| Domböcker | Dödsorsaker |
Soldatforskning i Skåne, Blekinge och HallandAv Göran Larsson, Landsarkivet i Lund |
Militära handlingar i Landsarkivet i LundMilitären var i äldre tid den till antalet helt dominerande gruppen av statligt anställda. I ett län fanns kanske 50 anställda vid landsstaten, 200 vid kyrkan men kanske 1.300 militärer. |
KyrkoarkivenSoldaterna och båtsmännen var med i den vanliga kyrkobokföringen men ibland i särskilda
slotts eller garnisonsförsamlingar. Detta gällde främst de värvade förbanden
som artilleri och ibland kavalleri. I dessa församlingar redovisades soldaterna
enligt regementets indelning i skvadroner, batterier osv. I kyrkoarkiven kan man även finna andra handlingar såsom längder över beväringsskyldiga m.m. I domkapitlets arkiv finns handlingar rörande fältpräster. (Se även Lunds stifts herdaminne över obefordrade präster.) |
LandsstatenI 1635 års landshövdingeinstruktion står det att "Landshövdingen haver över krigsfolket intet att bjuda". Detta gällde dock ej generalguvernörer och guvernörer som även hade militärt befäl. Landshövdingen var däremot ansvarig för den militära organisationen vad gällde rekryteringen av soldater och båtsmän samt organisationen av rusthåll och rotar. Den ekonomiska förvaltningen sköttes av länsstyrelsen vad avsåg löner, försörjning av trupper på marsch, inkvartering m.m. Vid yner på boställen och torp medverkade landsstatens personal, främst länsmännen. Syneprotokollen är dock mycket ofullständigt bevarade i länsstyrelsearkiven. Det är främst i Krigsarkivet som de kan återfinnas. Handlingar rörande militära frågor finns även i kronofogdearkiv, länsmansarkiv och häradsskrivarearkiv men i mindre omfattning. |
Allmänna arbetskompanierna, pionjärskåren och kronoarbetskåren1804 upprättades i Karlskrona ett antal arbetskompanier avsedda för "sysslolöse och wanartige personer" som saknade laga försvar. Till dessa grupper hörde även soldater som blivit utstrukna ur rullorna för "vanart och opålitlighet". Dessa skulle inte sammanblandas med grövre missdådare utan hållas till nyttigt arbete i statens tjänst. Inrättningen var underställd varvsamiralen och de intagna sysselsattes främst med varvsarbete. Pionjärkåren var en inrättning av samma typ men förlagd till Karlsborgs för att arbeta med byggandet av fästningen. 1842 ombildades ovanstående inrättningar till Kronoarbetskåren som med sina olika kompanier fanns på flera ställen i landet. Ett av kompanierna var det s.k. Disciplinkompaniet för militär personal. 1872 ställdes detta kompani direkt under krigsförvaltningen. 1894 upphörde kronoarbetskåren. |
Städernas arkivI stadsarkiven kan förekomma handlingar rörande städernas skyldighet att ställa upp båtsmän. Denna skyldighet omvandlades 1748 till en avgift i pengar. I stadsarkiven kan även finnas handlingar rörande inkvartering av militär personal. |
Enskilda arkiv med militär anknytning i LandsarkivetHandlingar rörande upploppet i Klågerup 1811 |
ÖvrigtBåts- och timmermännen i Blekinge. Efter det skånska kriget 1676-1679 beslöt man att förlägga flottans huvudstation till Karlskrona. För att de indelta båtsmännen från Finland skulle kunna användas beslöt man att flytta dem till Blekinge och södra Kalmar län. Denna förflyttning skedde med familjer. Det hela ledde dock till många problem till följd av språkförbistring o dyl. Båtsmännen var indelade i båtsmanskompanier och rullor och andra handlingar typ båtsmankontrakt finns i Blekinge läns länsstyrelses arkiv. Båtsmankompanier fanns även i Halland och motsvarande handlingar finns i Hallands läns länsstyrelses arkiv. Studentbeväringen i Lund. 1813-1869 fick studenterna i Lund (och Uppsala) fullgöra sin beväringsskyldighet i universitetsstaden. Befälet kom från Södra Skånska Inf.reg. (resp. Upplands reg.) Det hela ägde rum på Lundagård och ett tältläger sattes upp på Tegnérsplatsen. Övningarna gick mycket lättsamt till i en studentikos anda. Studenterna valde själva två korpraler vilka bland annat hade att utse en leverantör av punsch bland stadens krögare. Vidare att anordna exercisbalen vilken var en stor begivenhet i Lund. Till uniformen bars efter 1845 studentmössa. Mönstringsrullor över studentbeväringen finns i serien: Rullor över beväringsmanskap i Malmöhus läns landskontor. Beväringsmännen finns där redovisade under den studentnation de tillhörde. |
I KrigsarkivetFör den forskare som vill veta mera om en soldats verksamhet är regementsarkiven vilka finns på Krigsarkivet i Stockholm den givna källan. Krigsarkivets arkivförteckningar över förbanden inom vårt område finns i Landsarkivets forskarsalsexpedition. I arkiven finns bl. a. Generalmönstringsrullor. Dessa uppgjordes i princip vart tredje år och upprättades i fyra exemplar: ett gick till Krigskollegie, ett gick till landshövdingen, ett till regementschefen och det sista exemplaret styckade så att varje kompani/skvadronschef fick över sitt förband. Det senare exemplaret finns i kompani/skvadronsarkiven i respektive regementsarkiv och där kan man finna anteckningar om den enskilde soldaten/ryttaren som inte finns i de övriga exemplaren av rullan. I kompani/skvadronsarkiven är det också störst chans att finna soldatkontrakt. I regementsarkiven finns också andra typer av rullor såsom straffrullor och rullor över kommenderingar till offentliga arbeten m.m. Överhuvudtaget är det i dessa arkiv som man finner material om hur livet gestaltade sig för en soldat eller ryttare. I Krigsarkivet finns också en mängd hjälpmedel i form av register av olika slag. Bland dessa kan nämnas ett register över husesynsinstrument gällande militära boställen (för befälet) 1690-1877. När en soldat eller ryttare begått något brott ställdes han normalt inför krigsrätt och handlingar rörande detta finner man i respektive regementes arkiv. Ibland kan handlingar från krigsrätten ha sänts till länsstyrelsen och finns då även där. Innehållet i regementsarkiven under äldre tidGrundläggande för personforskning är naturligtvis rullorna Annars var de arkivbildande enheterna från och med indelningsverkets införande inom regementet följande (förutom kompanierna): 1. Regements (chefs) expeditionen2. Majorsexpeditionen 3. Regementsskrivaren Denna koncentration upplöstes efter hand och under 1800-talet organiserades
större delen av regementets förvaltning på direktioner som bildade egna
arkiv. Från 1815 fanns en regementskommissarie - Att läsa: Arkivförteckningar från Krigsarkivet som finns tillgängliga i Landsarkivets forskarsal-Skånska husarregementet, K5 Beträffande Flottans arkiv hänvisas forskare direkt till Krigsarkivet. MÖNSTRINGSRULLOR PÅ MIKROFICHE SOM FINNS TILLGÄNGLIGA PÅ LANDSARKIVETKGL. SKÅNSKA HUSARREGEMENTET 1701-1883 |
Soldatregister med material från Skåne, Halland och BlekingeBåtsmanregistret i Halland, Kerstin Jörsell, Bossgården Derome
430 20 Veddige Blekinge båtsmansregister, Marinmuseet, Amiralitetsslätten
371 30 Karlskrona Krigsarkivet |
Militära förband i Skåne, Halland och Blekinge genom tiderna.ARMÈFÖRBAND1615 beordrade Christian IV uppsättandet av 4.000 man fotfolk som en stående
styrka. Bönderna i landets olika delar skulle skaffa soldater till styrkan
vilken indelades i två storregementen: 1628 avskildes den själländska delen som bildade Själländske Nationale Regiment.
Förbandet finns kvar idag under namnet Själländske Livregiment. -1658 Skånska kavalleriregementet Regementet leder sitt ursprung till det 1658 uppsatta kavalleriregemente vars förste
chef var Georg Henrik Lybecker.. Regementet blev indelt 1680 med rusthåll
i norra och västra Skåne.. Regementets övningsplats var Ljungbyhed och
fr.o.m. 1833 var regementet organiserat på tio skvadroner. 1908 förlades
regementet med en bataljon i Helsingborg (Bergakasernen), tre skvadroner
i Landskrona och två i Uppsala. Enligt 1925 ärs försvarsbeslut sammanslogs
K 5 med Skånska dragonregementet och Kronprinsens husarregemente till
Skånska kavalleriregementet (K 2). 1926 upphörde förläggningen i Landskrona. -1659 Inger manländska garnisonsregementet i Narva (utskrivet i S.Skåne) -1676 Ramsvärds regemente gamble småländningar -Adelsfanans skånska kompani (mönstrades sista gången 1743) -1700 Skånska ståndsdragonerna (bekostades av personer befriade från vanlig skatt såsom adel, präster, akademiska lärare m.fl. i Skåne, Halland, Blekinge, Småland och Östergötland. Förlorat efter Poltava, nyuppsatt 1712, indraget 1721.) Under det Stora Nordiska kriget uppsattes: -1721 Garnisonsregementet i Malmö (bestod av personal från många upplösta reg. Gjorde garnisonstjänst, främst i Malmö. Överfördes 1739 till Finland) -1720- Konungens eget värvade regemente -1742 Garnisonsregementet i Landskrona -1757 Putbus´-von Platens husarkår Regementet härstammade från en husarkår, som 1757 uppsattes av Putbus och von Platen.
Denna kår omvandlades följande år till Kungl. Svenska husarregementet
som till en början förlades på Rügen och vars förste chef var Georg Gustaf
Wrangel. 1762 uppdelades detta regemente i två: Blå (Putbusska) husarregementet
och Gula (Wrangelska) husarregementet. Dessa sammanslogs åter 1766 till
Kungl. Husarregementet vilket efter 1801 benämndes Mörnerska husarregementet.
1772 överfördes regementet till Sverige och förlades i städer på västkusten
och i Skåne. 1816 erhöll regementet namnet Cederströmska husarregementet
och 1822 i samband med att dåvarande kronprinsen Oscar blev överste vid
regementet namnet Kronprinsens husarregemente. Under Karl XV:s regering
(1858-1872) benämndes regementet först Konungens värvade husarregemente
och från 1860 Husarregementet Konung Karl XV. 1882 återfick regementet
sitt slutliga namn. Regementet som under hela tiden till 1901 var värvat
var under 1800-talet förlagt i Malmö, Simrishamn (till 1822) Ystad (till
1882), Ängelholm (till 1883) och Helsingborg (till 1897). Övningsplatsen
var Bonarps hed och 1897 förlades hela regementet i nybyggda kaserner
i Malmö. -1794 Wendes artilleriregemente A 3 -1808 Lantvärnet i Skåne (totalt 3.200 man. Lantvärnet upplöstes 1810) -Extrarotering för uppsättande av vargeringsbataljoner till de båda kavalleriregementena, ägde rum under 1800-talets första årtionde -främst för tjänst på skärgårdsflottan. -1811 Norra skånska infanteriregementet I 24, I 6 P 6 (nedlagt 1994) Regementet uppsattes 1811 med namnet Norra skånska infanteriregementet och dess förste chef var Georg Carl von Döbeln. Det roterades i norra delen av Skåne med 522 nummer i Kristianstads län och 462 nummer i Malmöhus län. Övningsplats var till en början Kvidinge och Bonarps hedar och från 1825 Ljungbyhed. 1923 inflyttade regementet i nybyggda kaserner i Kristianstad där det fortfarande är förlagt. 1928 fick regementet nummer 6 efter Västgöta regementet som lagts ner och 1963 överfördes I 6 till pansartrupperna och blev P 6. Regementet lades ned 30.6 1994 -1811 Södra skånska infanteriregementet I 25, I 7 P 7 -1813 Hallands läns första infanteribataljon -1887 Blekinge bataljon I 30 (nedlagt 1902) -1892 Wendes trängbataljon T 4 Regementet leder sitt ursprung till Wendes trängbataljon som uppsattes 1894 vid Göta
trängbataljon och som till en början förlades till Karlsborg. 1895 flyttade
bataljonen till Landskrona och 1904 fick den namnet Skånska trängkåren.
1907 flyttade bataljonen till nybyggda kaserner i Hässleholm. 1949 blev
kåren regemente. 1991 upphörde förbandet och uppgick i Skånska dragonregementet.
1994 lades trängutbildningen i Hässleholm ned. -1901 Karlskrona grenadjärregemente I 7 (nedlagt 1927) -1901 Hallands regemente I 16 (bildat av f.d.Västgöta-Dals regemente) -1928 Skånska kavalleriregementet K 2 Regementet bildades 1928 genom sammanslagning av K 5, K 6 och K 7. Det kom främst
att föra vidare K 5: straditioner och var även förlagt i Bergakasernen
i Helsingborg. Regementet lades ned 1942 men sattes åter upp 1946. Detta
K 2:II lades slutligen ned 1952. -1942 Skånska luftvärnskåren Lv 4 Från 1943-1982 var förbandet förlagt i kaserner i Husie i Malmö. 1982 flyttades
regementet till Ystad. -1942 Skånska pansarregementet P 2 -1994 Norra skånska dragonregementet, P 2/Fo 14. Försvarsområdesregemente bestående av: Försvarsområdesstaben, Dragonbrigaden (gamla P 2) samt Wendes artilleriregemente.Regementet förvaltar traditionerna från Norra skånska regementet, P 6 MARINFÖRBANDIndelta båtsmanskompanier Från 1774 var de indelta båtsmännen organiserade på 1-3 Blekinges indelta
båtsmanskompanier samt Södra och Norra Hallands båtsmanskompanier. -1824 Sjöartillerikåren -1902 Karlskrona kustartilleriregemente, KA 2 FLYGFÖRBAND-1926 Flygskolkåren F 5 Uppsattes
1926 i samband med bildandet av ett självständigt flygvapen med uppgift
att svara för flygutbildningen. Verksamheten förlades till Ljungbyhed
som därmed fick en ny militär roll sedan kavalleriet och Norra skånska
regementet lämnat heden. Flygvapnet övertog bl a infanterilägret som förläggning.
1939 förlades flygvapnets nybildade kadett och aspirantskola till F 5.
Kadettskolan flyttade 1944 till F 20 i Uppsala men 1960 överfördes Förberedande
Fältflygarskolan till F 5 och förlades till Herrevadsklosters f d remontdepå
dit även Flygvapnets trafikledarskola förlades 1973. -1940 Skånska flygflottiljen F 10 -1944 Hallands flygflottilj F14 -1944 Blekinge flygflottilj F 17 ETT INFANTERIREGEMENTES ORGANISATION (Enligt indelningsverket)Stab 8 kompanier bestående av: ETT KAVALLERIREGEMENTES ORGANISATION (Enligt indelningsverket)Stab 8 kompanier/Skvadroner |