| Tillbaka |
En källbeskrivning
av Elisabeth Reuterswärd & Franceska Olsson
Vid Landsarkivet. i Lund finns en demografisk databas bestående av information registrerad från kyrkoböckerna i tolv skånska församlingar. Avsikten med denna skrift är att ge en närmare beskrivning av det källmaterial som ligger till grund för innehållet i databasen.
År 1983 startade Landsarkivet i Lund och Ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet ett projekt vars uppgift var att i en databas registrera hela den befokning som under åren 1646- 1894 föddes, vigdes, flyttade oc h avled i 12 skånska församlingar. Initiativet till den demografiska databasen togs av docent Tommy Bengtsson vid Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet, landsarkivarien, fil dr Anna Christina Ulfsparre, samt arkivarie Jan Dahlin. Till projektet knöts en kort tid därefter arkivarierna Elisabeth Reuterswärd samt Göran Kristiansson. Den sistnämndes uppgift var att utveckla programvaran för databasen. Denna uppgift har senare övertagits av forskningsingenjör Ingrid Melau.
Målsättningen var att skapa en databas som kunde tillgodose såväl den demografiska forskningens som släkt- och hembygdsforskarnas behov. Den erbjuder möjligheter till många olika slag av sammanställningar av information: kronologiska listor över alla som fötts, vigts eller avlidit på en viss ort, alfabetiska listor över befolkningen, sammanställningar av information som tar sin utgångspunkt i en viss yrkesgrupp, åldergrupp, dödsorsak, kön eller annan kategori o s v. Även länkning av individer och rekonstruktion av hela familjer kan utföras med hjälp av ett särskilt program.
[ Tommy Beni & Christer Lundh, Evaluation
of a Swedish Computer Program for Automatic Family Reconstitution.
Lund Papers in Economic History. No 8, 1991. ]
Urvalet av socknar grundar sig på professor Gunnar Fridlizius arbeten. Han har delat in Skåne i regioner efter landskapstyp och i jordägarstruktur och valt ut socknar med väl bevarade befolkningsstatistiska tabeller. Dessa tabeller börjar tidigast 1749 (Tabellverket).
Enligt landsarkivets önskemål har samtliga socknar i samma pastorat inkluderats i databasen även om endast en av dessa socknar fanns med i Fridlizius urval.
Risekatslösa socken, som utgör annex till Hässlunda, har dock genom ett förbiseende, inte registrerats i databasen.
Vid val av socknar togs även hänsyn till vilket skick källmaterialet var i för att så långt möjligt undvika luckor.
I databasen ingår ett område dominerat av frälsegods. Det består av socknarna Kågeröd och Stenestad i det som Fridlizius betecknar som södra skogsområdet. I omedelbar anslutning men i det “norra slättområdet” ligger Ekeby, Frillestad, Halmstad (Skåne), Sireköpinge och Hässlunda. Hela detta område i den sydöstra delen av Luggude härad, Malmöhus län präglas av gods och större gårdar.
Ett par socknar där jorden främst var ägd av bönder inkluderades också i databasen. De är Hög och Kävlinge i Harjagers härad, Malmöhus län.
Slutligen registrerades även en stad, nämligen Helsingborg (stadsförsamlingen, landsförsamlingen och garnisonsförsamlingen).
Databasen består av ca 225 000 poster. Varje post motsvarar en persons födelse, vigsel, död eller flyttning. De demografiska uppgifterna har hämtats ur församlingarnas födelse- och dopböcker, lysnings- och vigselböcker, död- och begravningsböcker, flyttningslängder och inflyttningsattester. Husförhörslängderna har inte utnyttjats i databasen.
Databasen består av följande uppgifter, som har excerperats ur födelse-, död- och vigselböckerna samt flyttningslängderna och flyttningsattesterna.
Ur födelse- och dopbäcker
Samtliga födda som registrerats i en församlings födelsebok från äldsta tid som bevarats t o m 1894 har registrerats i databasen.
Ur död- och begravningsbäckema
Samtliga avlidna som registrerats i församlingens död- och begrav ningsbok har registrerats i databasen.
Ur lysnings- och vigselböckema
Samtliga vigda par som registrerats i församlingens lysnings- och vigselböcker t o m 1894 har registrerats i databasen.
Ur flyttningslängder/flyttningsattester
Samtliga personer som registerats i flyttningslängderna respektive flyttningsattesterna har registrerats i databasen (med undantag för Helsingborg).
Personnamn har under projektets historia alltid registrerats med ursprunglig stavning, frånsett efternamnsändelserna “son” och “dotter” "son" och "dotter" som stundom förkortats respektive utskrivits i fullständigt skick trots att de varit förkortade i originalet. Under 1600-talet skrevs dessa ändelser i vissa församlingar på danska. Dessa namn har försvenskats av excerpisterna för en del av församlingarna i databasen. Stavningen har dock återgivits helt bokstavstroget för Hög, Kävlinge och Helsingborg.
Yrkesuppgiftema har inte alltid registrats bokstavstroget under den tidiga fasen av projektet. Från och med 1987 återgavs alla yrken bokstavstroget. Så skedde även ofta före 1987 trots att så inte var regel.
Ortnamnen har alltid återgivits bokstavstroget.
Födelseböckerna:
Lysnings- och vigselböckerna:
Död- och begravningsböckerna:
Källornas innehåll har varierat över tid och detta har påverkat innehållet i databasen. Som exempel kan anföras att det under 1600-talet i vissa församlingar var ovanligt att moderns namn registrerades i födelseböckerna. På samma sätt varierar det från församling till församling i vilken omfattning dödsorsaker har registrerats.
De kyrkoböcker som registrerats i databasen förvaras i Landsarkivet i Lund. Samtliga har emellertid mikrofilmats och finns tillgängliga på mikrokort som kan beställas från Svensk Arkivinformation (SVAR), Box 160, 880 40 Ramsele.