Identifiera gåramålningar

Känner du igen någon av de här gårdarna?

Lars-Erik Gille har, efter samråd med "gåramålarexperten" Torsten Nilson, vänt sig till landsarkivet för att identifiera gårdar på målningar som han har på väggarna hemma. Lars-Erik säger att de flesta är inköpta på olika loppmarknader i och omkring Malmö under 90-talet. Tyvärr vet han ingenting om vilka gårdar, villor eller sommarstugor som förevigats. Mycket kan ha hänt med byggnaderna under tidens gång, renoveringar, ombyggnader eller ännu värre öden kan ha drabbat dem.

Ifall ni känner igen någon av fastigheterna, eller tror att ni vet vilken det kan vara, ta kontakt med Lars-Erik Gille via hans e-post.

Länk till tavlorna

Torsten Nilson och Lars-Erik Gille

Vi återger här Torsten Nilsons introduktion till gåramålningarna:

Den 9 april 1970 kunde man i Sydsvenska Dagbladet läsa rubriken: "Jakt efter skånska gåramålare". Det var intendenten vid Österlens Museum - Gustaf Åberg - som genom tidningen efterlyste och önskade låna tavlor med motiv från Österlens landsbygd. De skulle ingå i en utställning av folklig kost på museet i Simrishamn. Det var första gången som man i tryck kunde se ordet gåramålning. Gustaf Åberg hade själv valt detta ord för denna då nästan sekelgamla konstform, som man tidigare ville förknippa med "hötorgskonst", men som numera vunnit allmän uppskattning.

Hur skall den då se ut? Tavlan som vi uppskattar som en äkta gåramålning och inte som en avbildning av en gård. Den skall visa gården från sin mest fördelaktiga sida. Så mycket som möjligt av byggnaderna ska framträda på målningen, kanske mer än vad konstnären kan se från sin plats vid staffliet. Detta får ofta ske på bekostnad av riktiga perspektiv och genom överdrivna proportioner på föremål. Huskatten kan förefalla större än de betande korna.

Målningen bör också utmärkas av stor skärpa och detaljrikedom. I en husvägg eller en gärdesgård kan varje sten vara markerad, och hjulspår i grus eller snö är ofta extra tydliga. Önskemål från beställaren kunde tillmötesgås. Flaggstången med flaggan i topp och hunden vid kojan fanns kanske bara i beställarens önskelista. Skrymmande träd och buskar kunde utelämnas, för att ge betraktaren bättre insyn.

Gåramålningen - det behövde inte nödvändigtvis var en bondgård eller ett hus, det kunde också vara en kyrka, en kvarn eller något annat - förmedlar också till vår tid värdefulla upplysningar om det gamla bondesamhället och om färgen på byggnader, trädgårdarnas utformning, jordbruksredskap och mycket annat och den har därför också stort kulturhistoriskt värde.

Att vara gåramålare innebar för de flesta ingen tillvaro i lyx och överflöd. Ersättningen - ofta in natura eller ett par tior i handen - räckte bara till det nödvändigaste.

Utställningen i Simrishamn har sedan 1970 följts av över 30 andra utställningar runt om i Skåne. Många av målningarna har också publicerats.

Torsten Nilson är ett känt ansikte i forskarsalen på Landsarkivet. Han har forskat hos oss i över 60 år och syns här nästan dagligen.

Information om nedanstående gåramålning och gåramålare tar vi också tacksamt emot på DDSS e-post.

En målning av Monumentet med en väderkvarn kom till utställningen med gåramålningar i Dalby tingshus. Tavlan är signerad "M Olsson 1902". Men vem är M Olsson?